Arkiv

» november 2017 (1)
» oktober 2017 (5)
» januari 2015 (3)
» december 2014 (5)
» juli 2014 (2)
» januari 2014 (2)
» juni 2013 (2)
» april 2013 (4)
» mars 2013 (3)
» februari 2013 (1)
» januari 2013 (3)
» december 2012 (1)
» november 2012 (1)
» augusti 2012 (1)
» juli 2012 (4)
» juni 2012 (3)
» maj 2012 (3)
» april 2012 (2)
» mars 2012 (2)
» februari 2012 (5)
» januari 2012 (5)
» december 2011 (6)
» augusti 2011 (3)
» juli 2011 (4)
» juni 2011 (6)
» maj 2011 (2)
» april 2011 (7)
» mars 2011 (1)
» februari 2011 (4)
» januari 2011 (5)
» december 2010 (8)
» november 2010 (2)
» oktober 2010 (5)
» augusti 2010 (7)
» juli 2010 (6)
» juni 2010 (6)
» maj 2010 (3)
» april 2010 (5)
» mars 2010 (8)
» februari 2010 (6)
» januari 2010 (8)
» december 2009 (8)
» november 2009 (6)
» oktober 2009 (9)
» augusti 2009 (11)
» juli 2009 (9)
» juni 2009 (7)
» maj 2009 (8)
» april 2009 (6)
» mars 2009 (11)
» februari 2009 (12)
» januari 2009 (6)
» december 2008 (6)
» november 2008 (9)
» oktober 2008 (7)
» september 2008 (12)
» augusti 2008 (15)
» juli 2008 (9)
» juni 2008 (12)
» maj 2008 (12)
» april 2008 (12)
» mars 2008 (1)
» februari 2008 (2)

Kategorier

» Kurser (1)
» Tävling (1)
» Träning (1)

visar: arkiv för april 2011

fredag 22 april

Hos lammen i Tofta

heropluslamm2.jpgheropluslamm5.jpgheropluslamm4.jpgheropluslamm1.jpg

Kommentarer: 0 Permalänk

fredag 22 april

April är så skön

utsiktwebb.jpgUtsikten från sovrumsfönstret kl 8 på morgonen. Får mig att må bra.

Kommentarer: 0 Permalänk

onsdag 20 april

Träningsläger

Hela familjen är på Gotland några dagar och det känns härligt. Både för att vi är samlade allihop igen (Fredrik kom flygande från Göteborg igår) och för att det är underbart skir och klar vår här nu.

Som vanligt blir det mer hundträning här än i Stockholm eftersom det är så enkelt att köra många korta pass här. Jag har ju egen träningsplan, egna hinder och nästan en egen skog. Idag har Hero fått träna platsliggning, sittande, fotgående, inkallning, ställande, stående med fokus framåt, sättande, läggande, utgångsposition, framförgående, slalom, däcket och att springa och hoppa i en vid cirkel med låga hopp.

Daisy har fått gå ett 500 m långt spår med många överraskningar i (skinka på marken, en pipgris osv), tränat i hoppcirkeln hon också, gjort "one jump" på däcket, tränat skall, krupit och tränat framåtsändande.

Sonic har kört lite slalom och låga hopp.

 

Imorgon ska jag öva på högerhalter med spegel med Hero samt be att få kommendering med honom i fritt följ. I övrigt ska jag fortsätta med ungefär samma grejer som idag med honom. Har även planer på att terrorisera får som jag sett i en stor hage nära Tofta kyrka, dvs. att träna kontakt och kommunikation med Hero nära fåren.

 

Till Daisy tänker jag bygga en hopp2-bana. Den kan Sonic också få köra, med låga hopp och lugna ansatser till hoppen.

Kommentarer: 0 Permalänk

måndag 18 april

Tonåring

heroapril11.jpgHan har blivit ganska stor nu. Han är också gosig och galen. Hero, helt enkelt.

Kommentarer: 0 Permalänk

söndag 17 april

Äntligen

För nån timme sedan hemkommen från Kristianstad med Daisy. Agilitylaget RLH höll spänningen vid liv in i det sista, men lyckades i lördags - på kvalsäsongens näst sista tävlingsdag när det gäller lag - ta den sista SM-pinnen genom en andraplats i Hoppklass A. Det känns roligt att nu få se fram emot ett SM på hemmaplan där Daisy och jag får vara med och kämpa både individuellt och med vårt lag.

Jag älskar den här sporten!

Kommentarer: 0 Permalänk

söndag 10 april

Bildbevis

Kommentarer: 0 Permalänk

lördag 2 april

Bä!

Jag blir lätt "carried away" när jag börjar med något nytt. Om det är något som fångar mig, blir jag så engagerad och fascinerad att jag har svårt att släppa det nya och lära mig lite i taget. Jag vill lära mig ALLT så fort som möjligt, har inte tålamod att vara nybörjare under några längre perioder.

Detta som en förklaring till att jag helt plötsligt upptäcker att jag går på tre vallningskurser samtidigt och dessutom har fått två privatlektioner i samma ämne under veckan som gick. Mig närstående personer tycker det verkar lite överdrivet, men har gett upp att försöka stoppa mig när jag blir såhär. Jag kan inte ens stoppa mig själv.

Två av kurserna kallas förberedande vallningskurser. De arrangeras båda av lokalklubbar inom Svenska vallhundsklubben, men de är sinsemellan väldigt olika. Den ena är helt fantastiskt bra. Under kursgång 1 fick vi förutom sedvanlig presentationsrunda höra om god herdesed och vallningstermer samt se en film om hur man ska ta hand om får. För någon timme sedan kom jag hem från kursgång 2 i ett fårhus och fårhagar nära Nynäshamn. Det vi fick göra idag var att öva på att "läsa" och hantera får. Vi fick fånga in varsitt lamm och flaskmata det, fånga in varsin tacka och klippa dess klövar, försöka valla in får i en fålla utan hjälp av hundar och flytta ett får i taget från ena hörnet i en fålla till en annan fålla. Vi fick också pröva att valla med en erfaren vallhund.

Instruktörerna vill både lära oss att förstå oss på får för att lättare kunna hjälpa våra hundar vid vallningen OCH få oss att respektera fåren och handskas hänsynsfullt med dem. Jag tycker det är mycket bra tankar och är imponerad av det genomtänkta kursupplägget.

På den andra förebredande kursen har vi inte haft någon vallningsteori och inte pratat om fåren. Vi har tränat vardagslydnad på stallplanen samt gått in i en fårfålla och försökt kommunicera med våra hundar därinne. Det senare var för min del nästan omöjligt. Hero blev helt blockerad av fårens närvaro, hängde i kopplet och ville i princip bara fram och bita något av dem. Mot bättre vetande lydde jag instruktionerna att "säga åt" honom vilket bara ledde till bråk och skäll från min sida och en ännu mer stressad och envis hund.

Under veckans två privatlektionerna för duktiga instruktörer fick jag hjälp att komma igenom hans blockering utan bråk och skrik. Vid det senaste tillfället slutade det med att han med hängande koppel kunde flankera fåren (cirkla runt dem) utan minsta försök att bita dem. En gång balanserade han dem mot mig (hunden och jag mitt emot varandra med fåren stilla emellan), jag fick kontakt med honom och när jag sade åt honom så lade han sig och höll koll på fåren. Allt var i balans och jag och hunden jobbade ihop. Det var en häftig upplevelse värd alla mödor på vägen. Jag är oerhört tacksam mot dem som gett mig sin lugna och kunniga hjälp.

Nu gäller det för mig att träna mycket lydnad och följsamhet med får i närheten. Har inte kunnat hitta någon jämförbar störning (utom möjligen harar). Får är otroligt spännande, tycker Hero. Han, som annars är lyhörd och brukar göra som jag säger, blir så upptagen av fåren att jag har svårt att få kontakt. Men jag vet att det kommer att bli bra till slut. På den punkten har jag tålamod. Vi ska öka svårighetsgraden sakta, träna flitigt och jag ska i fortsättningen bara göra sånt som jag förstår meningen med och tror på själv.

Kommentarer: 0 Permalänk

 
stäng