Arkiv

» november 2017 (1)
» oktober 2017 (5)
» januari 2015 (3)
» december 2014 (5)
» juli 2014 (2)
» januari 2014 (2)
» juni 2013 (2)
» april 2013 (4)
» mars 2013 (3)
» februari 2013 (1)
» januari 2013 (3)
» december 2012 (1)
» november 2012 (1)
» augusti 2012 (1)
» juli 2012 (4)
» juni 2012 (3)
» maj 2012 (3)
» april 2012 (2)
» mars 2012 (2)
» februari 2012 (5)
» januari 2012 (5)
» december 2011 (6)
» augusti 2011 (3)
» juli 2011 (4)
» juni 2011 (6)
» maj 2011 (2)
» april 2011 (7)
» mars 2011 (1)
» februari 2011 (4)
» januari 2011 (5)
» december 2010 (8)
» november 2010 (2)
» oktober 2010 (5)
» augusti 2010 (7)
» juli 2010 (6)
» juni 2010 (6)
» maj 2010 (3)
» april 2010 (5)
» mars 2010 (8)
» februari 2010 (6)
» januari 2010 (8)
» december 2009 (8)
» november 2009 (6)
» oktober 2009 (9)
» augusti 2009 (11)
» juli 2009 (9)
» juni 2009 (7)
» maj 2009 (8)
» april 2009 (6)
» mars 2009 (11)
» februari 2009 (12)
» januari 2009 (6)
» december 2008 (6)
» november 2008 (9)
» oktober 2008 (7)
» september 2008 (12)
» augusti 2008 (15)
» juli 2008 (9)
» juni 2008 (12)
» maj 2008 (12)
» april 2008 (12)
» mars 2008 (1)
» februari 2008 (2)

Kategorier

» Kurser (1)
» Tävling (1)
» Träning (1)

visar: arkiv för augusti 2010

söndag 29 augusti

Helgens resultat

Lördag 28 augusti, Sala BK: Disk i hoppklass pga att jag glömde ett framförbyte och hamnade på efterkälken. I agilityklass gjorde vi ett OK lopp med en tid som skulle räckte till tredjeplacering utan ett förargligt snedsteg på balansens nedfart. Vi kom 10/59 istället.

Daisy både sprang och hoppade jättefint. Inga rivningar. Jag kände mig lite stel i kroppen och fegade ur, särskilt i första loppet.

 

Söndag 29 augusti, Västerås KK: Bengt och Sonic var med. Med denna utmärkta uppbackning gick det bättre än dagen före. I den internationella agilityklassen kom vi 2/36 med 0 fel efter ett lopp som jag känner mig nöjd med. I hoppklassen fick vi tyvärr två rivningar, dels hinder 1 och dels ett hinder i slutet av banan. Tror den första rivningen berodde på att jag startade henne för snabbt, hon hade inte hunnit samla ihop sig. Det ska jag aldrig göra om. Rivning nr 2 var en sån där som kan hända när D är helt säker på vart vi ska och så märker hon på handlingen att hon trott fel. Då blir hon liksom förvånad - och river. Handlingen fungerade i övrigt i alla fall efter planen och jag gjorde allt jag skulle så det var ändå ett uppgiftsmål som jag klarade av, vilket kändes nog så viktigt. Vet inte hur vi placerade oss.

Kommentarer: 0 Permalänk

tisdag 24 augusti

Sensommar

Det är min favorittid på året på Gotland just nu och jag är glad att jag fick komma hit och tanka lite sensommarnjutning i 1,5 dygn. Det är varmt, men inte hett, allt är fortfarande grönt och vackert och många blommor har kommit in i en andra blomning. De flesta turister har åkt hem och det är på något sätt riktig vardag här nu igen, fast fortfarande med öppna fönster och tid för en stund i trädgårdsmöbeln.

 

Sonic verkar också uppskatta att få se till sitt Sandarevir litegrann. Han är ett underbart sällskap på sådana här utflykter. Nyfiken och ändå lugn. Sover när jag jobbar. Beredd att anpassa sig till mitt tempo när vi går ut. Vill vara nära. Vi gick en promenad vid havet igår kväll med rabbisarna skuttande omkring oss.

 

Inför eftermiddagens resa tillbaka till Stockholm har jag packat bilen full med agilityhinder att träna på i vinter. Har burit in alla trädgårdsmöbler, grillen och annan sommarrekvisita. Frysavfrostning pågår. Snart blir det lunch och sedan långpromenad med Sonic och en springrunda innan jag ska jobba lite till. Strax efter kl 15 blir det dags att säga hejda till vår lilla stuga för den här gången. Lite vemodigt eftersom det är lite hejdå till sommaren också.

Kommentarer: 0 Permalänk

söndag 22 augusti

Marginaler på vår sida

Idag klev Daisy och jag upp kl 5 och for till Norrtälje och Roslagens BK för att köra agility 3 och hopp 3. Banan hade många sk fällor och endast 9 av 29 klarade sig utan disk. Bland de 9 fanns Daisy och jag, med 10, 78 fel. Vi kom femma och fick därmed den efterlängtade SM-pinnen i agilitklass. Alltså är Daisy kvalad till SM 2011 i Stockholm och det känns väldigt skönt.

De närmaste veckorna i september är vi anmälda till tävlingar med sammanlagt 15 starter. Får se om vi kör allt jag anmält till, men nu ska det i alla fall bli väldigt kul att tävla utan att behöva tänka på några pinnar.

Efter Norrtäljetävlingen drog vi och många andra vidare till lagtävling på Österåkers BK. Jag, Mija och Linda skulle försöka knipa lagets sista SM-pinne - i hoppklass. Men se, det gick inte alls. Bara för oss att tävla vidare, ingen i RLH är typen som ger upp.

Nu är jag rejält trött och ser fram emot middag med familjen och sedan en rätt slapp kväll. Sonic och jag åker till Gotland imorgon för att hämta hem en dle agilithinder att träna på.

 

Kommentarer: 0 Permalänk

onsdag 18 augusti

Slalomingångar

Tränade slalom och slalomingångar igår tillsammans med Mija och Eva Marie. Tävlingshelgen i Bollnäs hade ju svåra slalomingångar som ett tema och det inspirerade till att kolla hur mycket hunden egentligen kan och vad man behöver jobba vidare med.

För Daisys del kan jag efter denna träning konstatera att hon fortfarande behöver bli mycket bättre på att söka upp ingången och förstå att man inte kan gå in på mer än ett ställe i slalom. Idag är hon alltför beroende av min timing och placering - står något annat hinder nära är det upplagt för missförstånd. Så nu har vi ett kul projekt att jobba med. Min målsättning är att om jag är riktad åt ungefär rätt håll och skickar henne mot slalom ska hon från alla riktningar kunna söka upp ingången. Det ska inte spela någon roll om hon är framför, till vänster eller till höger om mig (idag gör hon oftare rätt från min högersida).

 

Testade också att när hon var i en lång tunnel springa upp på andra sidan om slalom (alltså att lagerhandla, vilket ska undvikas i Greg-systemet) och serpentina slalomingången. Det fungerade perfekt och är ett verktyg som jag ska slipa på och börja använda på tävling. Kan vara mycket praktiskt ibland.

Kommentarer: 0 Permalänk

måndag 16 augusti

Snabbrapport

Tävlade agility med Daisy i Bollnäs i helgen. Svåra banor och vi klarade en hel del knepiga saker bra. Daisy verkar vara i utmärkt form och sprang på som bara den trots djungelhettan. Inga större rivningspoblem heller. Men jag gjorde några småmissar här och där vilket drog på oss fel eller diskar så resultatmässigt fick vi inte till det. Surast var det med laget som i söndagens hopplagklass kom precis utanför pinnplats. Vi behöver ju bara en pinne till och var så nära.

Nåväl, flera tävlingar återstår under hösten och förhoppningsvis lossnar det för mig igen. Daisy bara väntar på att jag ska skärpa mig. Nej, det gör hon inte egentligen, hon kör på och är jätteglad, precis som vanligt. Bengt har börjat cykelmotionera henne igen och jag tycker att hon redan känns lite starkare konditionsmässigt.

Sonic var med på Bollnäsresan som vi gjorde tillsammans med Mija och hennes kelpisar. Han var en glad och busig maskot som verkade nöjd med sin roll.

Hundhösten har goda förutsättningar att bli spännande eftersom vi planerar att utöka flocken med en valp i slutet av september. Valpen och hans tre kullsyskon föddes 3 augusti hos Fanny och Thomas i Fjugesta med kenneln For the Win. Nu snurrar huvudet av valptankar och idéer om hur man ska lägga goda träningsgrunder inom olika områden.

 

 

Kommentarer: 0 Permalänk

torsdag 5 augusti

Två bilder från Visbytävlingen

 

dackvisbywebb.jpgdaisutynnelvisby_martinsvard.jpg

 

Foto: Martin Svärd

Kommentarer: 0 Permalänk

måndag 2 augusti

Rivningar är tråkiga

På de senaste tre tävlingarna har jag upplevt att D och jag haft ökade problem med rivningar. Lite jämförelser med fjolåret och noggrannare analyser av de senaste sex rivningarna visar dock att det mycket väl kan vara så att det främst är min uppmärksamhet på rivningar som ökat.

I fjol gjorde vi 17 nollade officiella tävlingslopp och 12 av dem hann vi med t.o.m Visbytävlingen. I år har vi hittills gjort nio officiella nollade tävlingslopp. Det är knappast någon statistiskt säkerställd skillnad (vet att jag egentligen borde räknat procent av antal starter, men tycker det blir överdrivet exakt med tanke på ämnet och svårigheten att minnas exakt om 2009, vi har ändå tävlat ungefär lika mycket, de tävlingar som tillkommit i år är inofficiella).

När jag går igenom de sex rivningarna under de tre gångna Visbydagarna är de sinsemellan väldigt olika allihop och hälften av dem berodde på brister i min handling som störde henne. Återstår två rivningar på en raksträcka där jag stack ifrån för att tjäna tid samt en "ut-situation" där hon skulle behövt göra en vidare sväng runt hindret för att kunna ta sig över, hon hoppar ofta för snävt i sin iver att skynda sig.

Om vi tar bristerna i handlingen först så uppkom minst två av dem pga min  nervositet över det uppleva rivningsproblemet. Jag freakade ut och löste inte banan ordentligt. Kallas visst ond cirkel?

När det gäller raksträckor så behöver hon öva på dem och jag på att inte lämna henne så mycket just där, just nu. Och ut-hoppen är ju hoppteknikträning och den får vi vidareutveckla under kommande höst och vinter.

En faktor är också att vi diskar oss mindre nu, trots att farten ökat lite (inte i Visby för där höll jag igen pga ovan nämnda nervositet). Det skulle kunna vara så att rivningarna förut till viss del doldes av diskningar.

Jag ska följa Mijas förslag och under en tid dokumentera ev. rivningar noggrant för att se om jag kan lära mig något av det. I övrigt ska jag göra mitt bästa för att glömma dem när vi tävlar, jag måste köra på som vanligt och försöka tjäna tid, annars blir det tråkigt. Enda undantaget är raksträckor - där kan jag som sagt försöka låta bli att stressa henne för mycket.

Tänker också bli noggrannare med att underhålla hennes konditions- och styrketräning, den har nog ärligt talat förfallit lite nu i juni-juli. Hon måste få känna sig stark när hon ska springa och hoppa, allt annat är oschysst mot henne.

Vi behöver en SM-pinne till i agilityklass och en SM-pinne med laget. Ur kvalsynpunkt är läget alltså hyfsat så det finns ingen anledning att hetsa upp sig. Det är ju ändå faktiskt bara agilityresultat och inte något livsavgörande som står på spel. Och Daisy går dessutom hur bra, motiverat och fokuserat som helst och är jätterolig att köra tillsammans med. Just nu sover hon på rygg i min säng med sina mjuka, rosa tassar och vitpälsade mage i vädret. Totalt avslappnad och nöjd.

Kommentarer: 0 Permalänk

 
stäng