Arkiv

» november 2017 (1)
» oktober 2017 (5)
» januari 2015 (3)
» december 2014 (5)
» juli 2014 (2)
» januari 2014 (2)
» juni 2013 (2)
» april 2013 (4)
» mars 2013 (3)
» februari 2013 (1)
» januari 2013 (3)
» december 2012 (1)
» november 2012 (1)
» augusti 2012 (1)
» juli 2012 (4)
» juni 2012 (3)
» maj 2012 (3)
» april 2012 (2)
» mars 2012 (2)
» februari 2012 (5)
» januari 2012 (5)
» december 2011 (6)
» augusti 2011 (3)
» juli 2011 (4)
» juni 2011 (6)
» maj 2011 (2)
» april 2011 (7)
» mars 2011 (1)
» februari 2011 (4)
» januari 2011 (5)
» december 2010 (8)
» november 2010 (2)
» oktober 2010 (5)
» augusti 2010 (7)
» juli 2010 (6)
» juni 2010 (6)
» maj 2010 (3)
» april 2010 (5)
» mars 2010 (8)
» februari 2010 (6)
» januari 2010 (8)
» december 2009 (8)
» november 2009 (6)
» oktober 2009 (9)
» augusti 2009 (11)
» juli 2009 (9)
» juni 2009 (7)
» maj 2009 (8)
» april 2009 (6)
» mars 2009 (11)
» februari 2009 (12)
» januari 2009 (6)
» december 2008 (6)
» november 2008 (9)
» oktober 2008 (7)
» september 2008 (12)
» augusti 2008 (15)
» juli 2008 (9)
» juni 2008 (12)
» maj 2008 (12)
» april 2008 (12)
» mars 2008 (1)
» februari 2008 (2)

Kategorier

» Kurser (1)
» Tävling (1)
» Träning (1)

visar: arkiv för oktober 2010

tisdag 26 oktober

Höst...

... är mörkt, fuktigt och kallt. Mörkare, fuktigare och kallare än vinter, känns det som. Jag försöker suga i mig så mycket dagsljus som möjligt medan det finns något, men snart blir det mörkt igen och det är så förbannat glest mellan de fungerande gatlyktorna. Och det är inte ens november ännu.

Har mindre energi än vanligt, men den räcker lyckligtvis ändå till. Gäller att göra kul saker, ska fråga Sara om hon vill gå på bio med mig i helgen som kommer. Det var jättelänge sedan vi gjorde det.

Hundträningen är också en glädjekälla. Daisy och jag försöker putsa på lydnadsprogrammet eftersom vi är anmälda till en tävling på söndag. Hon har gjort bra gruppmoment på träning på sistone och med resten är det inga större problem. Ikväll har vi agilitygruppträningen på klubben, den ser jag alltid fram emot. Det finns bra strålkastare på agilityplanen!

Umgänget med vår nyaste familjemedlem blir bara roligare och roligare. Idag är han 12 veckor. Han börjar verkligen fatta galoppen med shaping nu och kan bjuda på de mest överraskande beteenden. Vi tränar mest på användbara och/eller roliga beteenden som inte direkt hör till något moment. Han backar jättefint, nosduttar, skutthoppar, kör tasstargetövningar, springer in i buren, ställer sig i en låda med alla fyra tassarna... Till sånt där är faktiskt mörka höstkvällar perfekta, får jag erkänna. Han har förresten lärt sig att shejpa mig också, har jag märkt.

Ibland känns det som att han nästan är lite för seriös med att försöka förstå vad jag vill i shapingträningen. Jag vill ha lite mer svansvift så jag har just bestämt mig för att tänka mer på min egen attityd i träningen och på att belöna svansvift etc hos honom.

Utomhus viftar svansen i princip oavbrutet. Där leker vi med leksaker, övar på olika belöningsvarianter, tränar följsamhet med och utan koppel, plaskar i vattenpölar (utmärkt tillgång på sådana!), övar på att behålla fokus på lek eller mat även när joggare o dyl passerar och tränar inkallningar. Fast Hero har ju en stor värld att upptäcka också så han behöver ju få tid även till det på våra utflykter. Jag älskar att iaktta honom när han tar in allt runt omkring sig och ser ut att lägga det i sin minnes- och erfarenhetsbank.

Kommentarer: 0 Permalänk

lördag 16 oktober

Spårdebut

herovalp2.jpgI förmiddags gick Hero sitt första (organiserade) spår. Jag hade lagt ett kort litet spår till honom också när Daisy och Sonic skulle få spåra ute vid Ågesta. Heros spår började på gräs och gick sedan upp i en skogsglänta och slutade bakom en hög gran där jag lade en skinntoffel med en köttbulle i.

 

Direkt när jag satte ned honom vid spårstarten märkte jag att han reagerade på spåret, men sedan blev han nyfiken på andra dofter där vid stigen och gick iväg en bit efter den. Då tog jag lite lugnt och riktade in honomvinkelrätt mot mitt spår och vi strosade ditåt. När han kom på spåret tog han upp det direkt och spårade sedan målmedvetet i ca 30 meter fram till köttbulle, lek och glad husse och matte. Jag tyckte det var jättehäftigt och jag tror att Bengt tyckte det också.

 

Daisys spår, som Bengt lagt, var ca 700 meter. Hon hade som vanligt oerhört bråttom och jag lyckades inte kontrollera henne hela vägen utan det blev tappt i två av vinklarna. Hon spårar omväxlande bra och omväxlande försöker hon söka istället. Hittade flera av pinnarna genom att först passera vid sidan av dem och sedan söka sig tillbaka till dem. Nästa spår hon går ska vara kort och gammalt och jag ska bara låta henne gå om hon är i spårkärnan.

sonic klarade som vanligt sin spåruppgift galant. Det sitter verkligen hos honom nu, spårbeteendet, och han ser ut att trivas när han spårar i bekväm promenadtakt och precis i spårkärnan.

herovalp1.jpg

herosparar1.jpg

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

herosparar2.jpg

herosparar3.jpg

herovalp3.jpg

 

 

Kommentarer: 0 Permalänk

fredag 15 oktober

Fredag

Kameran suger. Köp inte en Olympus Tough 3 000 om du vill kunna ta skarpa bilder i vanligt dagsljus och om du inte gillar 3-4 sekunders fördröjning mellan varje gång det är möjligt att trvalpsara.jpgycka av och ta en ny bild! Förhoppningsvis får jag en bättre inom kort. Här är ialla fall en rätt talande bild från vår vardag just nu:

 

Hundlivet springer på, dagarna går i varandra. De tre fyrbenta kommer rätt bra överens och Daisy och Hero har verkligen hittat varandra som lekkompisar. Sonic är mer avvaktande, men finner sig i situationen och tycker nog att valpen är lite underhållande ibland. Hero tycker att både Daisy och Sonic är vådligt intressanta och spännande.

 

Själv fortsätter han att vara social och kelig, lite av en eftertänksam tjuren Ferdinand ibland och busig, intensiv och energisk ibland. Han åker bil obehindrat nu och skriker inte heller när jag går hemifrån. Vi lektränar på lite allt möjligt bara för att få igång "spelet" mellan oss. Sara har lärt mig hur man ska få honom mer intensiv i kamplek och idag klarade jag det på egen hand (stolt!). Jag fick honom faktiskt att följa mig på båda sidor med stor iver bara för att han ville ha tillbaka leksaken vi kampade om. Ett framsteg, han har aldrig tidigare velat ha den så mycket att han verkligen gett järnet och sprungit med mig.

 

För köttbullar har han däremot funnit det naturligt att arbeta redan från början. Han börjar testa olika saker nu när jag har köttbullar på lut och en klicker i handen och är jättestolt när han lyckas tjäna godiset.

 

Några små nackdelar med valplivet finns också. T ex att min helt nya säng fått en inte särskilt dekorativ frans av lösa trådar längs hela kanten, att golven börjar gå väldigt bra i stil med sängen och att... - nej, det var nog bara det egentligen. Möjligen också att det börjar bli lite påfrestande med alla omkringboende som måste få förklarat för sig varför vi vill ha tre hundar.

 

Hero har börjat växa ur selen så jag inser att koppelträningen med halsband nog inte kan vänta så länge till. Hjälp. Är inte bra på det, saknar tålamod. Tar det imorgon...

Kommentarer: 0 Permalänk

torsdag 7 oktober

Herolekar

Har blivit med ny kamera som är röd och både tar stillbilder och filmar väldigt enkelt. Så det ska nog bli lite egenhändigt tagna bilder här på bloggen inom kort. Men att börja använda en ny teknikpryl kräver att man fokuserar på att lära sig dess funktion i åtminstone tio lugna minuter och sådana stunder blir det inte många av just nu. Tre hundar, varav en Hero, kräver sitt och så har jag grymt mycket jobb just nu.

Det är i alla fall otroligt kul med honom. Här är några av de saker Hero och jag ägnar oss åt i våra lekar just nu:

  • Dragkamp - går bäst med mjuka grejer som strumpor o dyl.
  • Jaga boll.
  • Hero tar leksaker som jag håller högt.
  • Springa till kastade leksaker och godbitar - han kutar som bara den.
  • Hero jagar mig - i full fart!
  • Jag jagar Hero - när han har något som han vill behålla.
  • Att Hero lyssnar på sitt namn.
  • Att avbryta honom med "nej" - går hur bra som helst.
  • Att Hero kommer på "kom".
  • Shaping av sättande.
  • Att Hero tar ögonkontakt för att få belöning.
  • Hero balanserar på stenar i skogen.
  • Små omvägsproblem.
  • Nostarget med klicker i köket. 
  • Shaping av att gripa ett apportföremål (i röd plast).
  • Hero letar upp bollar o dyl i högt gräs - han är väldigt säker och beslutsam när han gör det.
  • Leka på nya platser.
  • Kurragömma - jag ser att han använder nosen när han ska hitta mig.
  • Jag försöker att få honom att följa mig på både höger och vänster sida och även när jag svänger - går sådär, han försöker springa bakom mig eller mellan mina ben. Ärligt talat fattar han inte det där alls, ska nog spara det ett tag.

Och så bara gosar vi!

Kommentarer: 0 Permalänk

lördag 2 oktober

Fem dagar med Hero

9517_red.jpgHero2.jpg

DAisy-Hero2.jpg

 

I tisdags åkte Sonic, Daisy och jag till Fanny i Fjugesta för att hämta Hero. Det kändes lite pirrigt och ovant att ta sig an en liten valp, men han har redan skaffat sig en självklar plats i vår vardag och ger oss en helt underbar energikick.

De vuxna hundarna har accepterat honom. Sonic är väl inte helt förtjust över Heros intensitet och valpupptåg, men är ändå väldigt snäll, nästan lite för snäll, kanske. Hero är en riktig tuffing och tål definitivt en tillrättavisning.

Daisy uppskattar att det äntligen har kommit en Hero1.jpgfamiljemedlem som gillar och orkar leka lika vilt och galet som hon egentligen älskar att göra. Idag släppte hon och valpen loss ordentligt här hemma och sen dess är sig lägenheten inte riktigt lik...

Det är väldigt spännande att lära känna en ny hund och börja pröva sig fram med att få fram en bra kontakt och grunderna till ett samarbete. Och så är det förstås kul att lära honom saker, jag har ju alltid älskat den delen av hundträningen.

Det tar ju såklart tid innan man verkligen känner varandra, men lite idéer om hur han är börjar jag ändå få. Jag uppfattar honom som otroligt social med både människor och hundar, snabb på att anpassa sig i sin nya miljö, orädd, envis och ljudlig. Han leker gärna och intensivt både dragkamp och olika jaktlekar. Han älskar köttbullar och har fattat idén med att göra saker för att få det man vill ha. När en dam med rollator oväntat dök upp gav han till ett vaktskall och sprang rakt fram till rollatorn. Idag tänkte han jaga en katt som är mycket större än han. Han går riktigt fint i sele och koppel. När man slår sig ned för att jobba, äta eller något annat lugnt lägger han sig oftast och sover vid ens fötter. Han gillar absolut inte att bli fasthållen och det kräver visst jobb att övertyga honom att det är bra att åka bil instängd i en bur, men vi har kommit en bit på väg med det. På natten sover han som en helt exemplarisk liten valp på en dyna bredvid sängen. Och tur är det för om hans matte inte fick sova skulle nog valpens tempo på dagarna bli lite för mycket.

På kvällarna, när Bengt, Sara och Fredrik kommit hem, har Daisy och Sonic och jag åkt iväg och tränat medan Hero umgåtts med sina hussar och sin lillmatte. Jag har fått mycket ny inspiration i min träning med Daisy tack vare Heros ankomst och hon utvecklas fint nu när det gäller brukslydnaden och uppletandet. Även i agilityn har vi lyckats ta tag i saker som behöver förbättras och börjar få till det.

Idag var Daisy och jag ett av fyra elitekipage som på Väsby BK fick visa upp moment för 18 domare som deltar i en nordisk lydnadsdomarkonferens i Stockholm. Häftigt att köra språng marsch rakt mot en vägg av okända människor som hoppar undan i sista sekunden och känna att Daisy håller hur bra som helst för det!

Imorgon blir det DM i agility om det inte regnar.

Kommentarer: 0 Permalänk

 
stäng