Arkiv

» november 2017 (1)
» oktober 2017 (5)
» januari 2015 (3)
» december 2014 (5)
» juli 2014 (2)
» januari 2014 (2)
» juni 2013 (2)
» april 2013 (4)
» mars 2013 (3)
» februari 2013 (1)
» januari 2013 (3)
» december 2012 (1)
» november 2012 (1)
» augusti 2012 (1)
» juli 2012 (4)
» juni 2012 (3)
» maj 2012 (3)
» april 2012 (2)
» mars 2012 (2)
» februari 2012 (5)
» januari 2012 (5)
» december 2011 (6)
» augusti 2011 (3)
» juli 2011 (4)
» juni 2011 (6)
» maj 2011 (2)
» april 2011 (7)
» mars 2011 (1)
» februari 2011 (4)
» januari 2011 (5)
» december 2010 (8)
» november 2010 (2)
» oktober 2010 (5)
» augusti 2010 (7)
» juli 2010 (6)
» juni 2010 (6)
» maj 2010 (3)
» april 2010 (5)
» mars 2010 (8)
» februari 2010 (6)
» januari 2010 (8)
» december 2009 (8)
» november 2009 (6)
» oktober 2009 (9)
» augusti 2009 (11)
» juli 2009 (9)
» juni 2009 (7)
» maj 2009 (8)
» april 2009 (6)
» mars 2009 (11)
» februari 2009 (12)
» januari 2009 (6)
» december 2008 (6)
» november 2008 (9)
» oktober 2008 (7)
» september 2008 (12)
» augusti 2008 (15)
» juli 2008 (9)
» juni 2008 (12)
» maj 2008 (12)
» april 2008 (12)
» mars 2008 (1)
» februari 2008 (2)

Kategorier

» Kurser (1)
» Tävling (1)
» Träning (1)

visar: arkiv för juni 2009

söndag 28 juni

Gotlandstävlingarna

Mitt mål inför de två tävlingsdagarna i Levide samt de tre i Visby var att försöka hitta "en extra växel" med Daisy. Jag tror jag fann något som åtminstone var i närheten ett par-tre gånger i alla fall. Det handlar helt enkelt bara om att jag ska göra alla handlingsmanövrer lite snabbare och inte vänta för att kolla om hon svarar på dem utan bara förutsätta det och köra på.

När jag gör så får vi bättre tider.

I Levide vann vi den första agilityklassen första tävlingsdagen och i Visby kom vi på andra plats av 85 startande ekipage i förrgår när jag ansträngde mig att köra på det sättet.

Också i övrigt har Daisy gått strålande bra och även när vi kommit på sjätte och sjunde plats, vilket hänt några gånger, så har tiderna varit närmare segrartiden än de "brukar" vara. Så vi ska nog kunna klara att förbättra våra tider om vi får jobba på det ett tag...

Sonic har bara fått köra ett fåtal klasser - med blandat resultat. Igår lyckades i alla fall han tillsammans med Doris och Zigge ta laget Röda Hunds fjärde SM-pinne så nu är vår tiotaggade terrier kvalad till sitt fjärde SM i lagklass.

Idag, sista tävlingsdagen, hade jag svårt att hitta en bra tävlingsattityd i värmen och dessutom passade varken hopp- eller agilitybanan mig och Daisy speciellt bra så det blev två diskar på raken för henne och mig och vi hittade liksom aldrig fram till varandra på banan (mitt fel, självklart). Sonic stod för trösten genom att nolla hopptrean och ta en SM-pinne på en tolfteplats (85 starter). Sedan piggade han upp mig ännu mer genom att springa av banan efter fem hinder i agilitylagklass för att bevaka en hund som sprang i bankanten. Tänk att han hittar på sånt bus fortfarande, det är uppfriskande på nåt sätt.

Många från klubben har gjort fina prestationer under Gotlandsdagarna och flera ekipage har gjort uppflyttningar.

Nu ska jag och hundarna ha agilitytävlingsfritt ett bra tag och Daisy och jag ska träna på en massa olika saker innan vi tävlar igen. Dessutom ska det bli tid för lite lydnad och spår, hoppas jag.

Kommentarer: 0 Permalänk

måndag 22 juni

Träningsorgie

Tänk om alla timmarna i bil på Essingeleden kunde omsättas i familjetid, träningstid eller tid för arbete! När jag är här i stugan i Sanda och har skogen och träningsplaner inpå knuten inser jag hur mycket tid som i vanliga fall går åt för transporter genom Stockholm.

Igår varvade jag jobbstunder vid datorn med trevliga måltider, bokläsning under snedtaket (läste "Konsten att vara snäll" av Stefan Einhorn och blev lite besviken, inga nya tankar eller perspektiv direkt), egen styrketräning, studshoppträning för Daisy, ett uppletandepass i skogen med Daisy, ett lydnadspass med densamma samt träning av upplopp på agilityhinder med både Sonic och Daisy.

Så skönt och enkelt att bara kunna göra det jag vill direkt utan att behöva packa bilen och köra minst en halvtimme först.

Imorgon är det dags för agilitytävling i Levide. Klockan sju börjar den för min del, men det finns de som har det värre och börjar redan halv sju. Men man gör det ju frivilligt, eller hur?

Jag ska fokusera på att försöka hitta en "extra växel" med Daisy, som ett led i det långsiktiga och omfattande projektet "Tjäna in två sekunder per lopp."

Kommentarer: 0 Permalänk

torsdag 18 juni

Finska SM

Hittade en länk till filmer av alla loppen vid de nationella mästerskapen i agility i Finland (som gick samma helg som vårt SM). Vad jag egentligen borde ha gjort istället för att sitta och bläddra bland alla häftiga lopp ska vi inte gå in närmare på... Här är länken.

Kommentarer: 0 Permalänk

måndag 15 juni

Svenska Mästerskapen i agility 2009

Sara, Sonic, Daisy och jag har haft en härlig SM-helg i Karlskrona Glad. Och vilken underbar upplevelse att få förverkliga målsättningen om en pallplats med SM-debuterande Daisy! Har fortfarande lite svårt att fatta att vi lyckades vinna bronset. Känner stor tacksamhet för detta och mot alla som hjälpt mig i förväg och alla som stöttade oss på tävlingen. Sara var ett perfekt stöd - och vilka klubbkompisar jag har! Många av er gjorde också fantastiska tävlingsinsatser, men den här bloggen handlar helt egoistiskt bara om mina egna:

Efter en fredag med veterinärbesiktning, lottning, mini-sightseeing i Karlskrona, Sarabad vid campingstranden mm. sov vi gott i den pyttelilla campingstugan. Jag kände mig utsövd och kanske lite väl laddad den första tävlingsdagens morgon. Måhända var det den överladdningen som gjorde att jag inte klarade den i mitt tycke svåra hopplagbanan varken med Sonic eller Daisy utan drog på Team 08 Fortare en disk. Det var inte roligt och jag skämdes även fast jag var helt säker på att varken Mickan eller Mija någonsin skulle lägga någon skuld på mig för en sådan sak. De lyckades båda ta sig runt med Kasta respektive Råttan. Tyvärr råkade Kasta ut för en skada i loppet och kunde inte köra på söndagen. Trist för oss alla och inte minst för Mickan.

Individuellt var min taktik att ta en sak i taget och att försöka göra rätt saker oberoende av hur jag kände mig. Dvs äta vid lunchtid även om jag inte var riktigt hungrig, gå på toa även om kön var milslång och den egna klassen snart skulle börja, värma upp på precis samma sätt som vid vilken tävling som helst, försöka se den färdiga banan så tidigt som möjligt och få tid att tänka igenom den före bangång osv. Nästan lite robotaktigt. Göra mer än känna, liksom.

När det gäller loppen hade jag bestämt mig för att börja på lördagen med att försöka göra ett sådant nollat hopplopp som vi gjort på flera tävlingar den senaste tiden, där vi legat bland de tio bästa i resultatlistan. Efter att ha sett vad det ledde till skulle jag sedan planera för söndagen.

Daisy tjuvstartade i hopploppet, men inte mer än att vi kom iväg någorlunda samlat och kunde ta oss nollade genom banan, med en tid som lade oss på åttonde plats. Det var en rolig känsla, nu var det verkligen spännande att tänka på söndagen.

Lördagskvällen ägnade Sara och jag åt godis- och chipsorgie samt en trivsam pratstund med Mija. Somnade och sov bra med hjälp av öronproppar och melatonin.

På söndagen kunde alltså Kasta och Mickan tråkigt nog inte vara med i agilitylagklassen, men Mija och jag körde ändå med våra hundar. Sonic gjorde ett fint lopp. Daisy diskade jag tyvärr genom en slarvig threadle, men loppet kändes ändå bra inför den individuella klassen.

Min plan inför denna blev att försöka köra så offensivt som jag/vi just nu klarar utan att riskera missförstånd mellan oss. Vi skulle göra vårt bästa som det ser ut idag och så fick jag se hur långt det skulle räcka när resultaten från båda dagarna lades samman. Under bangången identifierade jag särskilt två ställen där det skulle kunna gå fel och där det var viktigt att göra tydliga threadles. Tänkte mycket på dessa och försökte se dem framför mig medan jag väntade på att det skulle bli vår tur att starta. Tänkte också på exakt var i banan jag skulle prata med Daisy för att inte störa henne, men hålla kontakten.

Jag var både nervös och förväntansfull inför vårt agilitylopp. Daisy är ju alltid superladdad, men var kanske ännu lite hetare än vanligt. Det var varmt och soligt på söndagen, men hon visade inga tecken på värmekänslighet. Tävlingen flöt på bra och plötsligt var det vår tur. Jag hade gjort mina egna förberedelser - de som Nina lärt mig för att minska spänningarna i kroppen - och jag kände att vi hade en chans att göra något bra. Jag kände också ett underbart stöd från mina klubbkompisar och andra kompisar i publiken och på ett sätt var det nästan lättare att köra bra än på en vanlig tävling. Vi körde som jag hade tänkt och gick nollade i mål. Den känslan som jag hade precis då ska jag komma ihåg. Just då spelade det mig ingen roll vad vår tid skulle komma att räcka till, det viktiga var vad Daisy och jag hade klarat tillsammans och det spred sig en sorts lycklig frid inom mig.

Jag låg i ledningen när jag kom i mål och så började förstås pinan att se hur många av de sju som körde efter mig som skulle lyckas peta ned mig. Men då var jag så förvirrad och fortfarande nöjd att jag aldrig blev riktigt nervös. Tror att Sara och andra runt omkring mig var mer nervösa. Sven med Fax och Maria med Ginza gjorde fantastiska lopp och placerade mig och Daisy på bronsplats, men övriga fem fick diskar, rivningar eller andra fel.

Så någon timme senare stod jag på prispallen tillsammans med min lilla tollare. Kändes bra. Där vill jag stå igen. Fast gärna lite högre upp.

Här är länkar till filmer från Sonics agilitylaglopp, Daisys individuella hopplopp och Daisys finallopp.

 

Kommentarer: 0 Permalänk

måndag 8 juni

Bra artikel om ledarskap

Såg en välskriven Canisartikel om ledarskap, hundträning och hundinstruktörer vars innehåll jag instämmer i in i minsta detalj. Gillar inte minst resonemangen om att hundar inte alls har några fördomar mot att lära sig av sådana som eventuellt betraktas som lägre i rang och om instruktörens plikt att göra träningen konkret och enkel för sina elever. För att inte tala om det hon skriver om den busiga geten...

Hänt sedan sist är annars bl a att agilitylaget Cave Canem kvalat till SM 2010 genom en tredjeplats i hopplagklassen på Solna-Sundbybergs BK igår. Röda Hund kom femma och missade sin sista pinne precis. Om jag inte lyckats diska Sonic och mig på sista hindret genom en urklantig miss skulle vi istället kommit tvåa och tagit vår sista SM-pinne, även vi (det var utdelades fyra pinnar). Försöker glädja mig åt att det där loppet med Sonic i övrigt var väldigt bra och att det bådar gott inför SM 2009 om en vecka, men missen var så snöplig att jag faktiskt har svårt att släppa den. Hade bara behövt svänga honom ordentligt till rätt hopphinder istället för att vara så bombsäker på att han skulle ta sista hindret att jag inte ens kollade om han gjorde det eller ej. Usch, för såna missar, Sonic hade varit värd att få nolla efter det fina loppet.

Kommentarer: 0 Permalänk

lördag 6 juni

Skön lördag

Skolkar från agilitytävling i Frövi idag (där jag för övrigt fått rapport om att Rasken och Mija gjorde klassens enda nolla i hopp-2:an i morse. GRATTIS!!!). Känns bra att hålla sig kvar på hemmaplan, få lite ordning i huset och vara med familjen i lugn och ro. Imorse hade jag till och med sovmorgon!

Maj månads hårdkörning med agilitytävlingar varje helg har gjort att jag uppskattar en vilolördag mycket. Fast jag skulle inte vilja ha hårdkörningen ogjord, den har varit enormt nyttig agilitymässigt. Tycker att vi är väl förberedda inför SM nästa helg.

Idag åkte Bengt, jag och hundarna till skogen en stund på eftermiddagen för lite spårträning. Sonic fick gå ett ca 500 meter långt mattespår som han som vanligt klarade med elegans. På mitten tog han en stunds paus för att undersöka lite andra intressanta lukter, men efter en bestämd påminnelse tog han upp spåret och gick det klart i sin precis lagom fart.

Med Daisy tränade vi upptag. Bengt gjorde fyra korta spår åt henne som hon skulle ta upp. Nummer ett gick sådär, men så trillade polletten ned och särskilt nummer tre blev ursnyggt. Det är ganska lätt att se på henne om hon bakspårar eller går åt rätt håll, jag tror nog vi ska kunna få till det här utan några större svårigheter.

Trötta blev båda spårhundarna och det känns alltid så bra. Ikväll ska jag träna lite, lite framförgående och sedan ska vi titta på fotboll.

Imorgon är det agilitylagtävling på Solna-Sundbybergs BK och det ska bli jättekul. Behöver inte vara där förrän vid 10-tiden och tänkte EU-rösta på vägen. Tycker att detta EU-val känns mer engagerande än det förra, undrar om fler känner som jag?

Kommentarer: 0 Permalänk

måndag 1 juni

Agility igen

Mycket agility nu, precis som planerat. En månad till kör vi intensivt, med mycket tävlande. Det vi har kvar är lagtävling på Solna-Sundbyberg kommande söndag, SM och fem tävlingsdagar på Gotland. Sedan blir det vila i juli och därefter "omstart" med sikte mot någon tävling i höst eller vinter och några tävlingar på vägen fram till den. Det är verkligen givande att få tävla såhär frekvent som jag gjort nu i maj. Jag har helt enkelt tränat mig i att prestera på tävling och det har jag aldrig tidigare riktigt tillåtit mig att satsa på.

Under lördagen och söndagen var jag och hundarna i Oskarshamn tillsammans med Mija och de tre kelpisarna. Tack, alla fyra, för kul sällskap. När Mija väl utrustat mig med en vattensprutflaska var det riktigt skojigt att dela stuga med tre bruna, intensivt studsande muskelknippen. Skrattande

Tävlandet gick bra även om det inte blev någon riktig topplacering individuellt. Daisy och jag var i alla fall tillräckligt nära en sådan placering någon gång för att det ska kännas lovande och inspirerande. Eftersom det var landslagsuttagningar på tävlingen fick vi också köra några banor med maxade hinder och det var en lättnad att konstatera att hon klarade det fint.

Med placeringarna 8/80 och 10/76 tog Daisy ytterligare två SM-pinnar i agilityklass vilket innebär att hon är kvalad till SM i agility 2010.

"Mina" lag kämpade och klarade sig utmärkt. Cave Canem kom 2:a i en agilitylagklass och en hopplagklass igår och Röda Hund kom fyra i samma klasser. För båda lagen blev det två SM-pinnar och båda har nu alltså bara en kvar att ta för att kvala till nästa års SM.

Flera klubbekipage gjorde mycket bra resultat i landslagsuttagningarna och man kunde känna sig stolt över SBK:s Stockholmsavdelning.

Kommentarer: 0 Permalänk

 
stäng